+46-8-514 306 76 info@smartbalancing.com

ENERGIBESPARING & ÖKAD KOMFORT

INJUSTERING AV VÄRME & KYLSYSTEM

Hydronisk Balansering

Så här upptäcker du system i obalans

 

  • Det tar lång tid innan samtliga rum når rätt temperatur vid uppstart efter natt eller helgsänkning.
  • Energiförbrukningen blir onormalt hög.
  • Hyresgäster klagar på att det är för varmt eller kallt.

Riktvärden för energibesparing

Beroende på systemets status kan energianvändningen minskas med 10 – 30 %

  • Värmesystem: 10 – 15 %
  • Kylsystem:       15 – 20 %

  • En grad över 20 C ökar värmekostnaden med 5 – 8 %
  • En grad under 23 C ökar kylkostnaden med 15 – 20 %

 

 

Ökad komfort & minskad energianvändning

  • Reglersystemen kräver att värme- och kylsystemet är korrekt inställt.
  • I balanserade system kan anläggningen fungera optimalt och leverera rätt effekt till varje rum

 

Fördelar med Hydronisk Balansering

  • Klara besked om anläggningens kondition vid idrifttagningen
  • Driftsättningstiden förkortas

  • Överdimensionering undviks
  • Ökad komfort & minskad energi förbrukning

  • Rätt flöde I värme och kyl system.

 

 

 

Energisparprojekt

I februari 2008 startade SABO ett initiativ med fokus på att minska energiförbrukningen med 20% under perioden 2008 – 2016. Cirka 105 av SABO-företagen har deltagit i detta initiativ. Vid revisionen 2011 hade dessa medlemsföretag minskat sin energiförbrukning med ett genomsnittligt värde på 8, 3%, från 156 kWh / kvm, år till 143 kWh / kvm, år.

För hela perioden 2008 – 2016 så reducerade de 105 fastighetsbolagen med cirka 400 000 lägenheter förbrukningen från 153 kWh per kvm & år till 127 kWh per kvm & år, cirka 17 %.

 

 

 

 

 

Det ledande företaget hade lyckats minska sin förbrukning med 20, 7%, från 155 kWh / kvm, år till 123 kWh / kvm, år. Vid revisionen 2012 hade minskningen förbättrats till 24%, långt före det planerade målet 20% -år 2016.

Den unika faktorn i hos detta företag var hydronisk balansering/injustering, den tekniska chefen anlitade en energikonsult som utbildade den interna personalen i balanseringsprocedurer, vilket tar en till två dagar. Balanseringen gjordes sedan av intern teknisk personal och de fokuserade på vissa hyresbyggnader med dålig energistatus. När injusteringen av byggnaden var genomförd sänktes byggnadens medeltemperatur med cirka 2 grader, en grad över 20 ° C ökade energikostnaderna med 5 – 8%. Det är absolut nödvändigt att balansera systemet, att få rätt energimängd fördelat över värmesystemet så att alla delar av byggnaden påverkas.

 

 

Energisparprojekt

För hela perioden 2008 – 2016 så reducerade de 105 fastighetsbolagen med cirka 400 000 lägenheter förbrukningen från 153 kWh per kvm & år till 127 kWh per kvm & år, cirka 17 %.

  • Sammanlagt under de nio åren sparades 4,7 TWh energi.
  • Slutresultatet blev en besparing om 0,84 TWh per år, (839 GWh per år) dvs. över 800 miljoner kronor per år.
  • Totalt fram till idag cirka 8,1 TWh, vilket motsvarar en besparing om cirka 8 miljarder kronor.

 

Energideklarationslistan över föreslagna sparandeåtgärder innehåller många praktiska och lättförståeliga åtgärder, isolering, belysning, tvättstugor etc. Balansering kräver en viss kunskap hos teknisk personal och viktigast, kunskap på ledningsnivå om det ekonomiska resultatet som överträffar de flesta andra energieffektivitetsåtgärder.

Bolagen har listat sina mest lönsamma åtgärder;

  • Injustering av värme och ventilation system, och sänka medeltemperaturen över fastigheten
  • Installera värmepumpar
  • Justera drifttider och styrning av fläktar
  • Återvinning av ventilationsvärme
  • Tilläggsisolering, väggar, vind & tak
  • El effektivisering, belysning, tvättstugor mm

 

 

Fastighetsbestånd

Energibesparingen hos ett fastighetsbestånd beror på en rad förutsättningar t ex rådande status (kWh/kvm, år), priset på energi och reduktionens omfattning. Diagrammet ger en approximativ bild av vad som kan åstadkommas i form av årlig besparing.

 

Fastighetsbestånd med 250 000 kvm – Årlig bespraring 3,5 – 6 miljoner kronor

Fastighetsbestånd med 700 000 kvm – Årlig besparing 8 – 15 miljoner kronor

Fastighetsbestånd med 2 550 000 kvm – Årlig besparing 30 – 50 miljoner kronor

 

 

Hos fastighetsbestånd med byggnader, väsentligen bostäder, från miljonprogrammet, 1960–70 tal där energistatusen är undermålig, finns stora besparingar och vinster att hämta.

Fastighetsbolag med huvudsakligen kommersiella lokaler med jämförelsevis bättre energistatus har visat att betydande besparingar och vinster kan åstadkommas även här. Väldigt mycket beror på ett professionellt och metodbaserat utförande av injusteringen.

Alla nya infrastrukturer, byggnader etc. injusteras, och detta gäller globalt. Resultatet varierar beroende på geografiskt område, vem som gör balanseringen mm.

Värme och kylsystem förändras över tid, delsystem läggs till, renoveringar genomförs, manipulering av systemet mm. Det finns många anledningar till att systemstatusen ändras över tid, systemkontroller med regelbundna intervall är därför en god praxis.

Utan solpaneler. För de som vill använda andra paneler.

 

Injusteringsutrustning

Injusteringsprodukter är energibesparande och ökar komforten i fastigheter och verifikatet från injusteringsutrustningen är en certifierad dokumentation av värme respektive kylsystemet i fastigheten.

För att möta EU-direktivens energieffektivitetsmål, förbättra lönsamheten för fastighetsägarna krävs en modern balanseringsutrustningen och kunskapsbas.

 

 

 

  • Globalt standardiserad hårdvara (mätutrustning) med ett öppet kommunikationsprotokoll.
  • Noggrann mätteknik med hög upplösning.
  • Användarvänligt och lättförståeligt injusterings-Appar och program, som distribuerat via Internet och App marknader som Google Play.
  • Systemanpassade Appar och program, grundversioner för system med relativt få ventiler, professionella versioner för balansering av storskaliga byggnader.
  • Utökat applikationsområde med Effekt- och Energi mätning.
  • Video instruktioner och handledning om balanseringsmetoder, olika flödessystem och utrustning.

 

 

Balanserings Metoder

Alla stora system innehåller en viss grad av komplexitet, när flödet justeras i en balanseringsventil, kommer tryckfallet att förändras i ventiler och rör, vilket påverkar differenstrycket över balanseringsventilerna på andra ställen i systemet. När flödet justeras på en ventil i en gren, kommer flödet i andra ventiler som redan har justerats också att förändras.

Det finns behov av en robust metod, ett arbetsschema.

 Statiska ventiler – Hydronisk Balansering av system

Dynamiska ventiler – Hydronisk Balansering av ventiler

 

Direkt metod

En metod för att verifiera att stigarna innehåller korrekt flöde, en metod som används i enklare typer av värmefördelningssystem. Installatören försöker hitta rätt inställning för varje ventil. Denna metod kan fungera på väldigt små system med ett par ventiler, det fungerar inte i stora installationer.

För-inställnings metod

Installatören ställer in ventilernas flöde utifrån beräknad förinställning från ingenjörerna. Några testmätningar och justeringar genomförs. Systemets hydrauliska beteende avviker alltid från beräknade värden. Följaktligen kommer denna metod inte att ge ett optimalt resultat.

 

Proportionell metod

Alla korrekta arbetsmetoder för att balansera ett system är baserade på en Proportionell Metod. Alla terminalenheter, grenar och stigare balanseras till samma andel eller förhållande av det beräknade flödet. När det totala flödet justeras vid pumpen, kommer alla enheter att ha rätt flöde.

 

Balansering genom förinställningsmetod

Beräknade Designflödesvärden finns tillgängliga från ritningen och byggdokumentationen.

Kontrollera systemet enligt förberedelseplanen.

Tumregel Den minst favoriserade ventilen, normalt ventilen längst bort från pumpen, får inte justeras med en DP som är mindre än 3 kPa.

De beräknade förinställda värdena kan aldrig vara exakt korrekta. Använd ett viss mått av sunt förnuft och av grundläggande kunskaper.

 

Balansering med Proportionell Metod

Maysun paneler ger en bra balans mellan hög effekt och lågt pris.

Nätbunden mikroinverter

En nätbunden inverter konverterar DC spänningen från solpanelerna till 240V växelspänning som finns i husets eluttag. Invertern är kopplad till elnätet. Den lokalt producerade energin minskar behovet att köpa elektricitet och överskottet matas ut på elnätet. Som mikroproducent behöver du ett avtal med din elleverantör.

  • Modell: Kaideng WVC-600
  • Typ: 1-fas nätbunden mikroinverter
  • Kapacitet: 2 paneler på vardera 300 Watt
Hur följer Heliomotion solen?

Solföljaren har en integrerad GPS-modul som ger tid, datum, latitud och longitud. Med denna information beräknar solföljaren var solen befinner sig för att kunna följa den.

Hur mycket ökar produktionen av att följa solen?

Genom att följa solen ökar produktionen med 25-60% per år, jämfört med en stationär panel som är riktad mot söder med ideal höjdvinkel. Energiökningen är beroende av latituden där anläggningen befinner sig, från +25% vid ekvatorn, till +40% i Tyskland och +50% i Skandinavien. Produktionsökningen från att följa solen är som minst vid midvinter och som mest vid midsommar. Den extra energin från att följa solen kommer in på morgon och eftermiddag, vilket bättre matchar elkonsumtionen för bostadshus relativt med takpanelers produktion.

Hur får en solföljaren sin ström?

Solföljaren drivs med 24 VDC som tas antingen via en bifogad 24 VDC transformator eller genom att anläggningen i batterikopplade system ansluts till dessa batterin. Den tillåtna spänningen kan variera mellan 10-29 VDC. Medelströmförbrukningen är 0.4 watt (1.2 kWh/år).

Hur mycket vindlast klarar en Solar Tracker?
Den största anläggningen PV-6 är gjord för att motstå vindar på uppåt 30 m/s (67 mph). Om vinden förväntas överstiga detta bör panelerna läggas horisontellt för att minska vindlasten tills stormen passerat. Detta för att minska slitage. Anläggningar i fält har klarat vindbyar på uppåt 42 m/s, men vi rekommenderar inte installationer där vindstyrkor bortom 30 m/s är vanligt förekommande.
Hur påverkar snö en Solar Tracker?

Snö faller vanligen av panelerna när de står i en brant vinkel i morgon och eftermiddagsläge. Blöt snö kommer dock bygga upp lager på panelerna som tillslut hindrar anläggningen från att kunna röra sig pågrund av tyngden. Likaså kan anläggningen stoppas upp om snöhöjden i dess bana överstiger 0.6 meter. När anläggningen känner av att den inte kan förflytta sig så lägger den sig i pausläge i tre timmar innan den försöker igen. Vår rekommendation är att antingen hålla snön borta runt anläggningen eller att stänga av solföljaren under långa snöperioder

Hur påverkar torka en Solar Tracker?
I torra regioner kan panelerna behöva rengöras för att hålla borta uppbyggnad av damm och sand. I regioner med regn så är panelerna vanligen självrengörande och behöver ingen manuell rengöring.
Finns det inställningar på solföljaren?

Solföljaren är konstruerad för att fungera utan omkonfiguration. För serviceändamål kan verktyget Heliocom användas för att kommunicera med solföljaren. Starta verktyget på en Windows laptop och anslut den till USB-terminalen på solföljarens kretskort med hjälp av en USB-kabel (Typ-A Hane till Type-A Hane). En beskrivning av verktyget finns tillgänglig Heliocom Manual.

Hur lång är garantin?

Solföljaren är konstruerad i syfte att klara sig lika länge som solpanelerna den bär upp, vilket vanligen är 25-40 år. Det finns inte några delar som uttryckligen behöver service efter någon tidsperiod, men i utsatta lägen kan vissa delar behöva bytas om slitage uppkommer. Gratis reservdelar ges normalt under 3 år. Garantivillkoren kan läsas på sista sidan av manualen.

Hur långt bort kan en Solar Tracker placeras?

En anläggning kan placeras upp till 100 meter bort från huset dit den är ansluten. Kabelarean kan justeras för att hålla överföringsförlusterna låga. Vi använder vanligen 2.5mm2 ledare för avstånd upp till 40 meter och 6mm2 för avstånd upp till 100 meter.

Nätbundet system eller batterisystem?

Vanligen rekommenderar vi nätbundna system när nätström finns tillgänglig. Det medför lägst kostnad och 100% utnyttjande av en producerade solenergin. Överskottsenergi säljs ut på elnätet.

Batterisystem används i första hand när nätström inte finns att tillgå. De kan även användas för att få backupström vid strömavbrott eller för att öka den mängd solenergi som används inom byggnaden. Notera att vanliga batterisystem inte säljer ut överskotts el utan kastar bort den när batterina är fulla. Ett sådant batterisystem bör därför kombineras med dagliga laster, såsom värmepump eller elbil, som ser till att batterina inte förblir fulla.

Hur mycket batterikapacitet behövs för ett off-grid system?

Då batterier är kostsamma är lagringskapaciteten en viktig fråga. Vi erbjuder LiFePO4 litiumbatterin som standard pågrund av deras många fördelar jämfört med blybatterin. Utöver flera andra fördelar tillåter dessa batterin 100% utnyttjande av kapaciteten utan att skada batteriet, av vilken anledning man vanligen likställer 1 kWh LiFePO4 med 2 kWh GEL blybatteri.

För backupändamål och stugor utan tillgång till fast elnät rekommenderar vi minst 2.5 kWh LiFePO4 batterikapacitet (2st 12.8V x 100Ah batterin). Det innebär att med fulladdade batterin kan du även utan sol exempelvis förbruka upp till 2500 watt i 1 timme eller 1000 watt i 2.5 timmar innan kapaciteten är förbrukad. Större behov kombineras vanligen med en större anläggning och en större batteribank. Vanligen rekommenderar vi 2.5 kWh för PV-2/3M, 5 kWh för PV-4M och 10 kWh för PV-6M. Detta möjliggör lagring av ungefär en halv dagsskörd solenergi.

Vilken batterityp ska jag använda?
Vi rekommenderar LiFePO4 batterin. De är extremt hållbara och kan lagra 5 gånger mer energi under sin livslängd än premium blybatterin av GEL typ. Deras förmåga att utnyttja 100% av den lagrade energin medför att 1 kWh LiFePO4 är kapacitetsmässigt jämförbart med 2 kWh blybatterin. Utöver dessa fördelar gentemot GEL så väger LiFePO4 60% mindre per kWh, har 50% mindre volum, betydligt högre verkningsgrad samt långsammare självurladdning.
Vad är ljudnivån på anläggningen?

Mikroinverterarna saknar fläktar och är ljudlösa. Solstationerna för batterisystem har progressiva fläktar som ökar med belastningen. De bör därför placeras någonstans där fläktarna inte stör, såsom i ett garage.

Solföljaren är i princip ljudlös. Den kan på nära håll höras som en avlägsen cicada med ungefär sju minuters mellanrum när solföljaren uppdaterar sin position.

Kan termiska solfångare monteras på solföljaren?

Ja. Dock har vi övergått till att i första hand fokusera på elektriska anläggningar, då efterfrågan varit betydligt större. Men om det efterfrågas kan vi även tillhandahålla termiska system under modellbeteckningarna TC-1000 och TC-2000 (TC för termisk kollektor).

Vad inkluderas i paketet?

Se produktsidan för en beskrivning över paketen. När du beställer en Heliomotion kan du ange vad dit paket ska innehålla. Vi tillverkar anläggningar för både nätbundna och batteribundna system i olika storlekar. Paketen kan vara med eller utan paneler och inverterare.

Kan en Heliomotion installeras på taket?

Vi rekommenderar fritt stående markinstallationer, för att underlätta installation och service. Vi avråder från takinstallationer, speciellt på lutande tak.

Vad händer vid strömavbrott?

Med ett nätbundet system så avbryts produktionen tills strömmen kommer tillbaka och inverterarna får en sinusvåg att arbeta mot. Ett batterisystem arbetar oberoende av elnätet och kommer fortsätta producera även vid strömavbrott.

Hur använder jag strömmen från en solstation?

En batteribunden solstation upprättar sitt eget elnät som är skilt från det regionala elnätet. För att använda denna ström behöver en elektriker koppla strömmen antingen till nya eluttag eller till befintliga uttag via husets proppskåp.

Notera att 1-fas strömmen som en solstation genererar inte kan kombineras med faser från det regionala elnätet för att driva 3-fas laster då de inte är synkroniserade. För att driva 3-fas laster från batterin behövs 3 st solstationer som tillsammans ger en synkroniserad 3-fas.

Vad är livslängden på batterierna?

LiFePO4 batterin är extremt hållbara och har en designlivslängd på 20 år. Varje laddning/urladdningscykel minskar maxkapaciteten på ett batteri, mer så desto djupare cykeln är. Efter 2000 cykler som är 100% djupa, 3000 cykler 75% djupa, eller 5000 cykler som är 50% djupa, så har ett LiFePO4 batteri tappat 20% av maxkapaciteten, vilket kallas en servicelivslängd.

När kapaciteten fallit bortom vad du accepterar är det dags att byta batterina, vanligen efter två servicelivslängder har förbrukats. Så om medelcykeln per dag är 75% djup så kan batteriet anses vara förbrukat efter 6000 cykler eller 16.4 år.